07 december 2011

Ny resningsansökan till Högsta domstolen i fallet da Costa

För artonde gången söker nu de båda så kallade styckmordsläkarna, Thomas Allgén och Teet Härm, att få sin sak prövad inför domstol. Den här gången handlar det om att få Kammarrättens återkallande av de båda läkarnas legitimationer från 1991 undanröjt.

Saken har prövats en gång tidigare av Högsta domstolen, som då avvisade kravet på att de båda skulle återfå sina läkarlegitimationer. De här gången hävdas i resningsansökan till Högsta domstolen att Kammarrättens hantering av saken i själva verket var ett grundlagsbrott.

Läkarna företräds nu som ombud av förre hovrättslagmannen, Lars-Erik Tillinger, och hans roll är i sammanhanget intressant. Tillinger som idag är 92 år, var som domare ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd HSAN, då nämnden i maj 1989 beslutade återkalla legitimationerna. Han hade då varit nämndens ordförande under 16 år och tillsammans med Landstingsförbundets chefsjurist, Jan Sahlin, var han skiljaktig.

Dagen efter HSANs beslut fick Lars-Erik Tillinger sparken av dåvarande socialministern, Sven Hulterström, utan någon vidare motivering.

Beslutet överklagades och de båda läkarna återfick sina legitimationer. Men det beslutet överklagade Socialstyrelsen till Regeringsrätten.

I den följande hanteringen återförvisade Regeringsrätten målet till Kammarrätten med anmodan att “hålla huvudförhandling i brottmål såsom i hovrätt” och att vid bevisprövningen inte ställa lägre krav “än som skulle ha gjorts i ett mål om åtal för styckningen”.

Men enligt grundlagen är det endast allmän domstol som kan pröva skuldfrågan rörande en brottslig handling. Men Kammarrätten höll en brottmålsförhandling som i allt väsentligt följde rättegångsbalken.

Det är just detta som Lars-Erik Tillinger nu hävdar var ett grundlagsbrott. Ett eventuellt brott mot griftefrid var dessutom preskriberat redan vid tiden för de båda mordrättegångarna i Stockholms tingsrätt.

Hela denna del av rättsrötan i fallet Catrine da Costa bygger på att tingsrätten under ledning av chefsrådmannen Carl-Anton Spaak, tillsammans med referenten Ingegerd Westlander i domskälen från 1988 skrev in att “det var ställt utom allt rimligt tvivel” att Allgén och Härm styckat da Costas kropp. De friades dock från mordåtalet.

Utan de förödande domskälen hade varken HSAN eller någon förvaltningsdomstol kunnat frånta de båda läkarna sina legitimationer. Till saken hör också att domskäl inte får ha någon rättsverken, men det var precis vad som skedde vid den rättsvidriga hanteringen i både Kammarrätten och Regeringsrätten.

Lars-Erik Tillinger hävdar i sin inlaga till Högsta domstolen att hanteringen i de båda förvaltningsdomstolarna inte tog hänsyn till att det påstådda brottet mot griftefrid var preskriberat. Enligt Tillinger är detta ett brott mot likabehandlingsprincipen i grundlagen.

De båda förvaltningsdomstolarna använde sig ömsom av brottsbalken, rättegångsbalken eller förvaltningsprocesslagen. Regeringsrätten krävde att Kammarrätten skulle använda straffprocessrätten, men när läkarna senare har överklagat eller sökt resning åtskilliga gånger har de mötts av förvaltningsprocesslagen, FPL. Till saken hör att resningsreglerna i FPL är tämligen svaga och ger utrymme för visst godtycke.

Förhållandet hör egentligen hemma i den värld som författaren Franz Kafka beskrev i sina verk.

I och med den här ansökan om resning till Högsta domstolen finns det nu två ansökningar i HD om resning, respektive prövningstillstånd. Ansökan om prövningstillstånd gäller det så kallade skadeståndsmålet, där de båda läkarna tillsammans krävde staten på omkring 40 miljoner för att de fått sina liv förstörda.

Det har uttryckts farhågor för att den nu aktuella resningsansökan skulle kunna störa eller vara kontraproduktiv i förhållande till frågan om prövningstillstånd. Men Lars-Erik Tillinger säger för sin del att hans resningsansökan snarare bör kunna tjäna som stöd för skadeståndsmålet.

Frågan om de båda läkarnas legitimationer avgjordes senast av Högsta förvaltningsdomstolen som i februari i år avvisade deras krav. Det är nu upp till Högsta domstolen att avgöra om läkarna har blivit utsatta för brott mot grundlagen.

Uppdatering: Högsta domstolen avvisade Tillingers resningsansökan och hänvisade till Högsta förvaltningsdomstolen. Ansökan är nu inlämnad där.